Dagstidning – Definition, Historia och Nutida Läge i Sverige

Av Johan Johansson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige. Definitionen bygger på kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. I Sverige regleras begreppet av lagstiftning kring nyhetsskrifter och opinionsbildning.

Senaste artiklar

Vad är en dagstidning?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning minst en gång per vecka
Aktualitet	Fokus på nyhetsrapportering
Publicitet	Tillgänglig för allmänheten
Universalitet	Nyheter från hela världen och samhällsområden

Svensk lag kräver minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
Internationellt räknas utgivning minst två gånger per vecka.
Vanliga format är broadsheet och tabloid.
Etymologi belagd sedan 1780 med hyponymer som morgontidning.
Ordet tidning betyder ursprungligen nyhet, inte periodicitet.
Sverige har cirka 150 dagstidningar idag.
Upplagor är höga internationellt trots digital konkurrens.

Aspekt	Detalj	Källa
Definition Sverige	Allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär	Wikipedia
Internationellt	Minst två gånger per vecka	Wikipedia
Kriterier sedan 1800-talet	Fyra centrala: periodicitet m.m.	NE
Format broadsheet	600 x 380 mm	Wikipedia
Etymologi	Belagd 1780	Wiktionary
Engelsk term	Daily newspaper	Cambridge
Antal i Sverige	Cirka 150	Språktidningen
Upplaga 2006 Aftonbladet	416 500 exemplar	Wikipedia svenska dagstidningar

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Svensk lagstiftning

Enligt svensk lag är det en skrift med allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Normalt utkommer den med minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga.

Lagkrav

Minst ett nummer per vecka krävs för klassificering som dagstidning i Sverige.

Internationella aspekter

Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Även längre intervall än dagligen kan räknas.

Format och ursprung

Broadsheet-formatet mäter 600 x 380 mm och används traditionellt för seriösa tidningar. Tabloid är ett annat vanligt format.

Formatval

Broadsheet associeras med seriös journalistik, tabloid med kompakt layout.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga skrifter

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första.

1700- och 1800-talet

Antalet ökade under 1700-talet, med Dagligt Allehanda 1776 som första dagliga. Från 1860-talet växte pressen genom demokratisering, med tidningar som Dagens Nyheter (1864) och Göteborgs-Posten (1863).

Historisk tillväxt

Upplagorna minskar idag på grund av TV och internet, trots historiskt stark position.

Vad är läget för dagstidningar i Sverige idag?

Sverige har cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet. Utgivning varierar med sex- eller sjudagarsutgivning vanligt. Största 2006 var Aftonbladet med 416 500 exemplar, oberoende socialdemokratisk. Expressen/GT/Kvällsposten nådde 326 000 exemplar. Upplagor är höga internationellt, trots minskande läsare på grund av digitala medier, till skillnad från nischade plattformar som Australiainsight.

Tidslinje för svenska dagstidningar

1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Källa: Wikipedia.
1700-talet: Ökning av antal tidningar. Källa: Wikipedia.
1776: Dagligt Allehanda, första dagliga. Källa: Wikipedia.
1863: Göteborgs-Posten startar. Källa: Wikipedia.
1864: Dagens Nyheter grundas. Källa: Wikipedia.
2006: Digitalisering av Ordinari Post Tijdender. Källa: Språktidningen.
2006: Toppupplagor Aftonbladet 416 500. Källa: Wikipedia.

Etablerade fakta och oklarheter kring dagstidningar

Etablerad information	Oklart eller föråldrat
Definition per svensk lag: minst en gång/vecka	Aktuella exakta upplagor (senaste data 2006)
Fyra kriterier sedan 1800-talet	Exakt antal dagstidningar 2023 (cirka 150 angivet)
Historia från 1645	Påverkan av digitalisering på framtida utgivning
Ordet från fornsvenska ”tidhning”	Internationella variationer i detalj

Bakgrund till begreppet dagstidning

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Det syftar inte primärt på periodicitet utan på innehåll. I Sverige betonar traditionen allsidig rapportering för allmänheten. Jämför med internationella varianter via plattformar som Australiainsight.

Källor och citat

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Wikipedia: Dagstidning

Fyra centrala kriterier har gällt sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Nationalencyklopedin

Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder ”nyhet”.
Janolof Bengtsson

Sammanfattning: Dagstidningens roll idag

Dagstidningen förblir en hörnsten i svensk samhällsinformation med rötter i 1600-talet, trots utmaningar från digitala medier. Kriterier som periodicitet och aktualitet definierar formatet, medan historiska exempel som Dagens Nyheter illustrerar dess utveckling. För globala perspektiv se Australiainsight.

Vad krävs för att en tidning ska kallas dagstidning i Sverige?

Minst ett nummer per vecka med nyhetsfokus, löpsedel och allmän inriktning enligt lag.

Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?

Aftonbladet och Expressen toppade 2006 med över 300 000 exemplar vardera.

Vad betyder ”broadsheet”?

Traditionellt format 600 x 380 mm för seriösa tidningar.

Varför heter det ”dagstidning” inte ”veckotidning”?

Fokus på nyhetsinnehåll, inte frekvens; även veckovisa räknas.

Hur många dagstidningar finns i Sverige?

Cirka 150, varav en tredjedel med ”tidning” i namnet.

Vad är etymologin för ”tidning”?

Fornsvenska ”tidhning” betyder nyhet eller underrättelse.