Newspaper – Definition, Kriterier och Historia i Sverige

Av Johan Johansson · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Senaste artiklar

Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har präglat formatet sedan 1800-talet. Även tidningar med längre intervall än dagligen räknas som dagstidningar.

I Sverige har traditionen djupa rötter från 1600-talet, med fortsatt hög läsarandel trots digitalisering.

Vad är en dagstidning?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning
Aktualitet	Nyhetsfokus
Publicitet	Tillgänglig för alla
Universalitet	Nyheter från hela världen och samhället

Sveriges lag kräver minst en gång per vecka för definitionen.
Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
Fyra kärnkriterier sedan 1800-talet.
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, betydande nyhet.
Ordet anger inte periodicitet etymologiskt.
Världens äldsta dagstidning startade i Sverige 1645.

Kasus	Obestämd singular	Bestämd singular	Obestämd plural	Bestämd plural
Nominativ	dagstidning	dagstidningen	dagstidningar	dagstidningarna
Genitiv	dagstidnings	dagstidningens	dagstidningars	dagstidningarnas

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Dagstidningen bygger på fyra huvudkriterier: periodicitet med regelbunden utgivning, aktualitet genom nyhetsfokus, publicitet som gör den tillgänglig för alla och universalitet med bred täckning av världen och samhället. Dessa har gällt sedan 1800-talet, enligt NE.

Hur skiljer sig svensk definition från internationell?

I Sverige räcker minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två. Även veckotidningar kan kallas dagstidningar i Sverige.

Etymologisk notis

”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse, inte utgivningsfrekvens.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Under 1700-talet ökade antalet. På 1800-talet exploderade pressen och bidrog till demokratiseringen.

Vilka tidiga exempel finns?

Ordinari Post Tijdender från 1645 är den första och världens äldsta fortfarande existerande. Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga.

Vilka stora tidningar startade på 1800-talet?

Dagens Nyheter grundades 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Helsingborgs Dagblad 1867, enligt Wikipedia.

Historisk betydelse

Pressens tillväxt på 1800-talet drev demokratiseringsprocessen i Sverige.

Vilka är de största svenska dagstidningarna idag?

Sverige har cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet. De största baserat på data från 2006 är Aftonbladet med 416 500 exemplar, oberoende socialdemokratisk, och Expressen inklusive GT/Kvällsposten med 326 000 exemplar, oberoende liberal. Se aven Australiainsight for fler detaljer.

Dagstidningarna behåller hög läsarandel internationellt trots digitalisering, enligt Wikipedia.

Äldre data

Uppgifterna om upplagor kommer från 2006 och kan ha förändrats.

Tidslinje för svenska dagstidningar

1645: Ordinari Post Tijdender startar – världens äldsta fortfarande existerande, senare Post- och Inrikes Tidningar. Källa
1700-talet: Antalet dagstidningar ökar markant.
1776: Dagligt Allehanda blir första dagliga tidningen.
1800-talet: Explosiv tillväxt av pressen och demokratisering.
1863: Göteborgs-Posten grundas.
1864: Dagens Nyheter startar.
1867: Helsingborgs Dagblad börjar utkomma.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information	Oklart eller äldre data
Definition med fyra kriterier sedan 1800-talet.	Exakta nuvarande upplagor för tidningar.
Svensk lag kräver minst en gång per vecka.	Internationella krav varierar, ofta minst två gånger.
Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender.	Exakt antal dagstidningar idag (ca 150 baserat på äldre källa).
Etymologi av ”tidning” från fornsvenska.	Påverkan av digitalisering på läsarandel exakt kvantifierat.

Vad betyder begreppet dagstidning i ett bredare sammanhang?

Begreppet dagstidning omfattar publikationer med nyhetsrapportering för allmänheten. I Sverige betonas reguljär utgivning och opinionsbildning. Etymologin pekar på ”nyhet” snarare än frekvens. Engelsk översättning är ”daily newspaper”, enligt Cambridge Dictionary.

Källor och referenser

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Ytterligare källor inkluderar Janolof Bengtsson om etymologi och Språktidningen om antal tidningar. Böjningar från Wiktionary.

Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning

Dagstidning definieras av nyhetsrapportering, periodicitet minst veckovis i Sverige, med rötter från 1645. Kriterier som aktualitet och universalitet präglar formatet. Sverige har cirka 150 sådana publikationer med stark läsarbas.

Vad är skillnaden mellan dagstidning och kvällstidning?

Dagstidning utkommer generellt dagligen eller regelbundet, medan kvällstidning fokuserar på eftermiddagsutgåva, men båda räknas som dagstidningar i bred bemärkelse.

Hur många dagstidningar finns i Sverige exakt?

Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet, enligt tillgängliga källor.

Är Post- och Inrikes Tidningar fortfarande aktiv?

Ja, världens äldsta från 1645, dock numera digitalt fokuserad.

Vilken är den största svenska dagstidningen?

Aftonbladet med 416 500 exemplar år 2006, följt av Expressen.

Hur böjs ”dagstidning” i plural genitiv?

Dagstidningarnas.

Vad betyder ”universalitet” för dagstidningar?

Nyheter från hela världen och samhället, inte nischat.

Kommer ”tidning” från tidsperioder?

Nej, från ”tidhning” som betyder nyhet.