Var Slänger Man Trasiga Kläder – Praktiska Råd För Återvinning

Av Johan Johansson · april 5, 2026

Var slänger man trasiga kläder – så gör du rätt med textilavfallet

Den svenska textilkonsumtionen har fördubblats sedan 2000-talets början, samtidigt som kunskapen om var slitna plagg egentligen ska ta vägen fortsätter att vara diffus. Mellan återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning ryms en djungel av regler som både privatpersoner och företag brottas med. Att navigera rätt i systemet är inte bara en fråga om renhållning – det är en nödvändighet för klimatomställningen.

Senaste artiklar

De tre kategorierna av textilavfall

Att sortera textilier kräver en bedömning av skick. Rejäla vinterjackor och nästan nya byxor har olika destinationer än utslitna trasmattor eller trasiga strumpor.

Återanvändningsbar textil

Kläder och hemtextil som är hela, rena och funktionsdugliga ska inte slängas. Dessa lämnas till second hand-butiker eller insamlingsorganisationer. Myrorna och liknande aktörer säljer vidare plaggen, vilket förlänger livslängden och minskar behovet av nyproduktion.

Sliten men återvinningsbar textil

Förslitna jeans med slitna knän, lakan med småhål eller trasiga dragkedjor som inte går att laga – detta är material som kan bli nya fibrer. Sedan januari 2022 omfattas textilier av producentansvaret, vilket innebär att FTI ansvarar för insamlingen vid återvinningsstationerna.

Förbrukad textil

Extremt nötta trasor, smutsiga oljefläckade arbetskläder eller mögelangripna gardiner hör hemma i restavfallet. Dessa bränns i förbränningsanläggningar och blir fjärrvärme, även om det är det sämsta alternativet ur resurssynpunkt.

Siffror som avslöjar kunskapsluckor

Sverige samlar årligen in cirka 100 000 ton textilier för återanvändning och återvinning, men mängden som slängs i restavfallet är fortfarande betydande. Enligt Naturvårdsverket hamnar fortfarande drygt 40 procent av alla uttjänta textilier i soporna för att bli energi, trots att minst hälften av materialet skulle kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Så hittar du närmaste återvinningsstation i ditt område.

Forskning från Avfallsverige visar att varje svensk konsument i genomsnitt slänger 7,5 kilo textilier per år. Av detta potentiella värde försvinner en stor del i det svarta hålet som energiåtervinning utan materialutvinning.

Översikt: Så sorterar du rätt

Textiltyp	Skick	Rätt behandling	Destination
Kläder och skor	Hela och rena	Lämna till organisation	Second hand/Stadsmissionen
Textilier	Slitna men torra	Sortera i textilbehållare	Materialåtervinning via FTI
Sängkläder och handdukar	Trasiga/fläckiga	Textilåtervinning	Återvinningsstation
Kontaminerat material	Blött/smittat	Restavfall	Soptunna/fjärrvärme

Praktisk hantering vid återvinningsstationen

Att lämna textilier vid FTI-stationerna är kostnadsfritt för privatpersoner. Behållarna är tydligt markerade med textilsymbolen och tar emot allt från kläder och skor till gardiner och hemtextilier. Viktigt är att påsarna är torra och att skor lämnas parvis sammanbundna.

För större mängder eller möbeltextilier som sofföverdrag rekommenderas besök på den lokala återvinningscentralen. Därifrån transporteras materialet till sorteringsanläggningar där manuell sortering skiljer det som kan återanvändas från det som ska bli nya fibrer eller isolering. De vanligaste misstagen vid källsortering kan du undvika genom att planera besöket.

En vanlig missuppfattning är att all textil i restavfall tas om hand på samma sätt. Sanningen är att material som hamnar i soporna sällan sorteras vidare. Därför är det avgörande att aktivt välja textilbehållaren för slitet material.

Från producentansvar till cirkulär ekonomi

Textilbranschen stod inför ett paradigmskifte när det utökade producentansvaret trädde i kraft den 1 januari 2022. Reformen innebär att tillverkare och importörer nu är skyldiga att samla in och återvinna textilier, vilket regeringen beskrev som ett verktyg för att nå högre återvinningsgrader.

Under 2023 etablerades nya insamlingsmål där minst 90 procent av insamlat material ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinning. Systemet bygger på att konsumenter lämnar sina textilier i speciella behållare vid återvinningsstationer, inte i de vanliga soptunnorna.

Vanliga missuppfattningar om textilåtervinning

Många konsumenter tror att textiler i restavfallet sorteras ut senare i processen. Verkligheten är att soporna går direkt till förbränning utan vidare sortering. Att kasta en fuktig tröja i textilbehållaren kan också förstöra hela innehållet eftersom mögel sprider sig snabbt.

En annan miss är att lägga textilier i påsar i påsen. Material som är hopknutet i plastpåsar hinner inte lufta och riskerar att klassas som restavfall vid sorteringsanläggningen. Textilier ska lämnas lösa i behållaren eller i papperspåsar.

Miljöaspekter och framtid

Klädproduktion står för omkring 10 procent av världens koldioxidutsläpp och kräver enorma mängder vatten. När material återanvänds istället för att nytillverkas minskar klimatpåverkan radikalt. Textilåtervinning handlar därför inte bara om avfallshantering utan om resurshushållning.

Tekniken för textilåtervinning utvecklas snabbt. Mekanisk återvinning, där fibrer rivs och spinns om, dominera idag, men kemisk återvinning där blandningar kan separeras väntas öka. Utmaningen är att skala upp dessa processer för att hantera den växande textilströmmen.

Varje kilo textil som återanvänds istället för att produceras nytt sparar cirka 3 000 liter vatten och motsvarande mängd koldioxid. Det handlar om ett av våra mest resurskrävande konsumtionsområden.

— Louise König, hållbarhetschef på Naturskyddsföreningen

Sammanfattning

Relaterade artiklar

Att göra rätt med trasiga kläder handlar om tre enkla steg: återanvänd vad som är helt, lämna slitet material i textilbehållare, och kasta extremt förstört material i restavfallet. Med producentansvaret på plats har Sverige fått ett mer strukturerat system, men det kräver att konsumenter tar sig till återvinningsstationerna istället för att svarta sopsäcken.

Textilåtervinning är en kritisk del av kretsloppssamhället. Genom att sortera rätt bidrar du till minskade utsläpp, minskat resursuttag och en mer hållbar klädkonsumtion. Nästa gång du står med ett par trasiga byxor i handen, kom ihåg att de kan bli nya fibrer – om de hamnar rätt.

Vanliga frågor om textilåtervinning

Vad händer om jag slänger textilier i restavfallet?

Textilier i restavfallet transporteras till förbränningsanläggningar där de omvandlas till energi. Detta är det sämsta alternativet eftersom materialet förloras för framtida återvinning eller återanvändning. Det bidrar också till utsläpp som hade kunnat undvikas vid materialåtervinning.

Kan jag lämna trasiga kläder i second hand-butiker?

Second hand-butiker tar bara emot plagg och textilier som är hela, rena och säljbara. Trasiga eller fläckiga kläder bör istället lämnas i FTI:s textilbehållare för materialåtervinning. Vissa organisationer har dock speciella insamlingar för exempelvis trasiga jeans som skickas till specifik återvinning.

Var hittar jag närmaste textilbehållare?

På FTI:s webbplats kan du söka efter din närmaste återvinningsstation med textilinsamling. De flesta större stationer har idag dedikerade behållare för textilier. Kommunernas hemsidor uppdateras också med information om lokala sorteringsalternativ.

Får textilbehållaren vara vilken som helst?

Nej, sedan 2022 omfattas textilier av producentansvaret, vilket innebär att FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) hanterar de flesta offentliga textilbehållarna. Leta efter FTI-märkning eller din kommuns logotyp på behållaren för att vara säker på att materialet tas om hand inom det godkända systemet.